Fez

Tog tag i allt jag behövde göra igår och ordnade allt. Sprang runt i hela stan och fixade papper hit och dit för gud vette vad, och lagom till lunch mötte jag upp Claire och lunchade i stan. Jag har lyckats få min learner drivers den 11 November (uppskrivningen) och får inte börja övningsköra efter det. Så ja, nästa år har jag väl mitt körkort antar jag. Den som väntar på något gott lyckas alltid vänta alldeles för länge. Men vad ska man göra.

Åkte till Claires pappa och åt middag igår. Precis i solnedgången åkte vi bort från kapstaden med bergen i bakgrunden och en gudomligt vacker orange/röd sol i horisonten. Då kom jag på, åter igen, varför jag älskar kapstaden. Som storstad har jag nog aldrig sett något vackrare. Det är en sådan annorlunda stämning i staden som inte alls går at beskriva, men den är så fin att jag ryser. "It's hard not to fall in love with Cape Town" säger Claire. Jag nickar och håller med. Kapstaden är mitt allt.

Eftersom stora delar av Sydafrika var en engelsk koloni finns det många traditioner här som är hämtade ifrån storbritannien, till exempel att fira sin 21årsdag som man firar 18årsdagen i Sverige, eller kanske 20. Eftersom jag hade min när jag var i Sverige, firar vi den nu i efterhand genom att gå till Fez ikväll, en av de mest populära nattklubbarna här. Kanske kan vara kul att klä upp sig för en gång skull, vad vet jag. Men innan, enchiladas till middag!!

/camz

varsity

varje torsdag lottas det tydligen ut en blackberry till en fattig student på UCT. inte för att jag alls haft någon tur med what so ever i sydafrika, men möjligheten finns ju att jag kammar hem en lur faktiskt (en chans på cirka 25 000), så det serlite men i alla fall något lovande ut för mig. Tjejen som vann idag gav den till sin bästa kompis, så jag tänker, att eftersom de flesta av mina vänner redan har en blackberry (ganska hypad telefon här) så finns ju chansen att de ger den till mig om de vinner? Så mina chanser har redan ökat ganska dramatiskt, vilket får mig på ett fint humör.

Så idag innan utlottningen var det någon form av rap session på jammie plaza. ganska schysst, killarna måste vara ganska kända eftersom alla (ca 1000 studenter) sjöng med i alla låtar. Passande taiming att ha en ekonomiförelasning i byggnaden precis brevid, lagom roligt att försöka koncentrera sig på GDP och add values när det är konsert precis utanför fönstret.

vad annars? bestämde mig för ett tag sedan att jag skulle läsa Afrikaans denna termin, mest för skojs skull. Går därför på min filosofilektion idag med Alex men planerar att smita ut 15 min tidigare för ett möte med vår kurs koordinator. Men vår utsmitning gick inte som planerat. Läraren ser oss (på vilken lektion som helst förutom filosofi skulle läraren över huvud taget inte bry sig om vi gick) och säger: so you ladies are leaving early today, am i that boring? Och längts bak står vi när hela klassen (ca 600 elever) vänder sig om och råstirrar på oss. Jag höll på att skämmas ihjäl och sprang ut. Fyskäms på läraren där alltså, taskigt gjort. menmen. Inte fick man något för det heller. Kunde absolut inte läsa Afrikaans eftersom bla bal bla bla bla... whatever. Jag fixar det på egen hand muppkoordinator tänkte jag. Så vi får se om det blir av eller inte.

annars, nada. har världens sämsta schema och ett grymt sug efter en McFlurry fast jag vet att jag inte borde.

/cam

vuvuzelan

tycker fortfarande att det ar att himla tjat om dessa vuvuzelas. okej, VM ar over och man tycker att perioden da alla tyckte det var extremt roligt att anvanda dessa blasinstrument skulle vara forbi, men icke. Nu har det aven prodeucerats mini-vuvuzelas. Valdigt sota saklart men dock extremt irriterande. Ljudet dessa skapar kan nog kanske klassas som nagot varre an de vanliga, normal stora vuvuzelorna. En klarare och hogre klang som ger en viljan att skjuta huvudet av personen som anvant den i timtal. anyways. stod vid bankomaten igar och skulle ta ut pengar, da en fargad man bakom mig borjar blasa i sin trut och sjunga "i'm gonna blow in my vuvuzela, just for nelson mandela!". Okej, fin tanke men anda, nejtack.

alla som vill ha en vuvuzela i vanligt eller miniformat i julklapp kan fa skicka mail till mig pa vanlig adress.

nu startar vi om igen

forsättingen på en kärlekshistoria på tre år tog frat igen i onsdags då jag landade i min fina kapstad igen. min och kapstadens relation var lagd på hyllan ett tag under de veckorna jag spenderad i sverige, men nu har vi sets igen och allt är som förut. när jag kom hem låg det ett par fina fejk-raybans från thailand från Claire på min säng, och en skitful hajmössa från Alex. Vädret är fint trots att det är vinter. det känns som varma vårdagar i sverige och allt börjar vakna till liv igen. Vårat hus är såklart kallt som om vi bodde på nordpoolen. Jag tuffar runt hemma med pälsjacka och min haj på huvudet och ser som vanligt lite udda ut, men så ska det vara.

nästa helg ska vi fira min 21-årsdag eftersom just denna födelsedag är stor här på andra sidan klotet. vad vi ska göra kommer ni få på bilder sen, antar att de kommer säga mer än ord som vanligvis.

trevlig kväll och helg. ni vet att jag saknar er något så väldigt, önskar ni alla kunde vara här eller att jag kunde haft er i min ficka och bara plocka upp er vart jag än var. jag ska gifta mig med den man som kommer på hur man kan krympa människor till fickformat, om jag inte uppfinner den mekanismen själv.

kärlek

RSS 2.0