camillanystrand

eftersom de flesta som trillar in på bloggen och läser är vänner och familj jag har i Sverige och som är nyfikna över vad jag har för mig utanfan landets gränser, känns det tämligen onödigt, eller rättare sagt tråkigt, att blogga när jag är i Sverige under sommaren. Och vad ska jag skriva? Allt ni kommer läsa åker jag runt och predikar till er medansom jag är hemma, så inget nytt under solen kommer finnas på denna blogg under sommaren vilket ni inte kommer få reda på när jag träffar er i egen hög person.

Så ja? Sverige är Sverige och kommer alltid vara Sverige. Logiskt va? Det som känns konstigast är väl att det inte längre finns monopol på apoteket och andra små kedjor har ploppat upp här och där. Känns inte så svenskt. Järngreppet har släppt något och marknaden har blivit något friare och öppnat upp för diverse möjligheter (tänker mig olika grafer och koncept jag lär mig efter alla år av ekonomi studerande). Men ja, okej, det är väl bara att acceptera.

Åker iväg en sväng till London nästa helg och sen blir det barcelona i en vecka. Sen två veckor i Sverige och sen hem till grove road och kapstaden. TIden går snabbt när man har roligt brukar man ju säga, och det stämmer förskräckligt bra tycker jag.

bafana bafana.

/cam

Forandringen som sker i Kapstaden och runtom i Sydafrika nu ar obeskrivlig. De sista byggnationerna och forberedelsern infor VM borjar sakta men sakert att bli fardiga, och pulsen runtomkring ar underbar. I varje liten affar och pa varje vagg ser man sparen av vad som komma skall. Reklam pa TV, radio och i tidningar borjar nastintill bli lite galen. Kanslan att nu befinna sig mitt i det som kommer att vara det storsta kaoset om nagra dagar ar underbar. Det spelar inte nagon roll langre om man har lyckats fa tag pa en biljett till nagon av matcherna eller inte, for inget kommer att sla festerna runtom landet, i alla hus, pa alla barer, resturanger, affarer och gatuhorn. De stora gatorna i centrum kommer att vara avstangda, for kilometer efter kilometer kommer vara fulla av dansande, sjungande, skrikande och glada manniskor. Lite synd att jag kommer missa precis allt, att jag inte aker hem bara nagra dagar senare. menmen, inte mycket att gora at.

Akte till ett township igar och spenderade hela dagen med att ga runt och ta foton, prata med manniskor, kopa kott fran ett slakteri som vi sedan grillade, dricka ol och dansa pa gatan. En helt underbart fin dag. Det ar sa fint att se att de med de allra minsta medlen att klara sig med, ibland kan vara de lyckligaste.

jag har en tendens att ta vertikala bilder och bloggen verkar inte vilja vanda dem, sa det far bli 2 bilder fran igar.